10.1.8 Placering av den kontralaterala iliakaliska ledaren
1. För fram den kontralaterala katetern och ledaren i den gemensamma
höftartären till en nivå nedanför den korta kontralaterala lemmen och
manövrera sedan in ledaren i den kontralaterala lemmen och in i den
distala bifurkerade stommen. (Figur 31) AP och sneda fluoroskopiska
vyer kan underlätta kontrollen av kanylering av anordningen.
2. För in den angiografiska katetern i graftets stomme. Utför angiografi
för att bekräfta korrekt läge inne i den distala bifurkerade stommen.
För fram katetern till den plats där den distala bifurkerade stommens
proximala ände är fäst vid införaren.
10.1.9 Utplacering av distal bifurkerad stomme
1. Utför angiografi för att bekräfta det iliakaliska graftbenets korrekta
position med avseende på den inre höftartären (hypogastriska
artären). Justera läget vid behov.
2. Dra tillbaka hylsan tills det iliakaliska graftbenet har utplacerats
fullständigt.
3. Avlägsna säkerhetslåset från den svarta frigöringsmekanismen
med utlösningstråd. Dra ut och avlägsna utlösningstråden genom
att skjuta av den svarta frigöringsmekanismen med utlösningstråd
från handtaget och sedan avlägsna den via tillhörande skåra över
anordningens inre kanyl. (Figur 32) Avbryt tillbakadragandet av
hylsan.
10.1.10 Placering av det iliakaliska graftbenet (kontralateralt)
1. Placera bildförstärkaren så att både den kontralaterala interna
höftartären och den kontralaterala gemensamma höftartären visas.
2. Innan införingssystemet för den kontralaterala lemmen förs in ska
kontrastmedel injiceras genom den kontralaterala femorala hylsan för
att lokalisera den kontralaterala inre höftartären.
3. För in införingssystemet för det kontralaterala iliakaliska graftbenet
i artären. För det långsamt framåt tills det iliakaliska graftbenet
överlappar med en längd motsvarande minst en hel iliakalisk
graftbensstent (dvs. det iliakaliska graftbenets proximala stent) inne
i huvudstommens kontralaterala lem. (Figur 33) Om det distala
bifurkerade stomgraftet visar tendens att röra sig under denna
manöver håller du det i läge genom att stabilisera den grå lägeställaren
på den distala bifurkerade stomkomponenten (på den ipsilaterala
sidan).
OBS! Om du erfar svårighet med att föra fram införingssystemet för det
iliakaliska graftbenet byter du till en ledare som ger mer stöd. I slingriga kärl
kan anatomin ändra sig avsevärt då styva ledare och hylssystem förs in.
4. Bekräfta positionen hos det iliakaliska graftbenets distala ände.
Placera om det iliakaliska graftbenet vid behov för att säkerställa både
att den inre höftartären är öppen och att det finns en överlappning
motsvarande minst en hel iliakalisk graftbensstent (dvs. proximal stent
i det iliakaliska graftbenet, maximal överlappning på 1,5 stentar) inne i
det endovaskulära graftets huvudstomme.
5. För utplacering ska du hålla det iliakaliska graftbenet i läge med den
grå lägeställaren medan hylsan dras tillbaka. (Figurerna 34a och 34b)
Se till att en stents överlappning bibehålls.
6. Avbryt tillbakadragandet av hylsan så snart som det iliakaliska
graftbenets distala ände frigörs.
7. Under fluoroskopi och sedan det iliakaliska graftbenets läge har
kontrollerats lossas skruvstycket, och den inre kanylen dras tillbaka
för att koppla in den avsmalnande dilatatorn i den grå lägeställaren.
Dra åt skruvstycket. Bibehåll hylsans läge medan du drar ut den grå
lägeställaren med fäst inre kanyl. (Figur 35)
8. Kontrollera ledarens läge igen.
10.1.11 Utplacering av distal bifurkerad stomme
1. Avlägsna säkerhetslåset från den vita frigöringsmekanismen med
utlösningstråd. Dra tillbaka och avlägsna utlösningstråden genom
att skjuta av den vita frigöringsmekanismen med utlösningstråd
från handtaget och sedan avlägsna den via tillhörande skåra över
anordningens inre kanyl. (Figur 36)
2. Under fluoroskopi och sedan det iliakaliska graftbenets läge har
kontrollerats lossas skruvstycket, och den inre kanylen dras tillbaka
för att koppla in den avsmalnande dilatatorn i den grå lägeställaren.
Dra åt skruvstycket. Bibehåll hylsans läge medan du drar ut den grå
lägeställaren med fäst inre kanyl.
3. Kontrollera ledarnas läge igen. Lämna hylsa och ledare på plats.
4. Stäng Captor hemostasventil på Flexor införarhylsa genom att vrida den
medurs tills hemostas uppnås. (Figur 37)
10.1.12 Införing av formningsballong
1. Förbered formningsballongen på följande sätt:
• Spola ledarlumen med hepariniserad koksaltlösning.
• Töm ballongen på all luft.
2. Som förberedelse inför införing av formningsballongen ska du öppna
Captor hemostasventil genom att vrida den moturs.
3. För fram formningsballongen över ledaren och genom
hemostasventilen i införingssystemet för den distala bifurkerade
stommen tills den är i höjd med njurartärerna. Bibehåll rätt hylsläge.
OBS! Captor hemostasventil kan användas som hjälp för att uppnå
hemostas genom att den vrids medurs till läget Close (Stängt).
Tabell 11.1 Rekommenderat bildtagningsschema för patienter med endovaskulära graft
Före ingreppet
Under ingreppet
Före utskrivning (inom 7 dagar)
1 månad
3 månader
6 månader
12 månader (därefter årligen)
1
Bildframställning bör utföras inom 6 månader före ingreppet.
2
Duplexultraljud kan användas för de patienter som erfar njursvikt eller som av annat skäl inte kan genomgå kontrastmedelsförstärkt DT-skanning. Med
ultraljud rekommenderas fortfarande DT utan kontrastmedel.
DT antingen före eller 1 månad efter utskrivningen rekommenderas.
3
4
Vid endoläckage av typ I eller III rekommenderas omedelbar intervention och ytterligare uppföljning efter interventionen. Se avsnitt 11.6, Ytterligare
övervakning och behandling.
5
Rekommenderas om endoläckage rapporteras före utskrivning eller vid 1 månad.
11.2 Rekommendationer avseende DT med och utan kontrastmedel
• Filmset bör omfatta alla sekventiella bilder vid lägsta möjliga snittjocklek (≤ 3 mm). Utför INTE tjocka snitt (> 3 mm) och/eller uteslut konsekutiva
DT-bilder/-filmset eftersom det förhindrar exakta jämförelser av anatomin och anordningen över tiden.
• Alla bilder bör omfatta en skala för varje film/bild. Bilderna bör arrangeras inte mindre än 20:1 bilder på 35,5 cm x 43,2 cm ark om film används.
• Tagningar både med och utan kontrastmedel krävs, med matchande eller motsvarande bordspositioner.
• Snittjocklek och intervall för tagning utan kontrastmedel och med kontrastmedel måste stämma överens.
• Ändra INTE patientens orientering och märk inte heller om patienten mellan tagningar utan och med kontrastmedel.
OBS! Captor hemostasventil ska alltid stå i läget Open (Öppen) när
formningsballongen yttas.
4. Expandera formningsballongen med utspätt kontrastmedel (enligt
tillverkarens instruktioner) i den suprarenala stentens och den
infrarenala halsens område, genom att börja proximalt och arbeta i den
distala riktningen. (Figur 38)
VAR FÖRSIKTIG: Före formning i närheten av perforeringsstent(ar)
måste det bekräftas att stentens aortadel har utvidgats.
VAR FÖRSIKTIG: Bekräfta fullständig tömning av ballongen före
omplacering.
5. Dra tillbaka formningsballongen till den ipsilaterala lemmens distala
fixeringsställe och expandera den.
VAR FÖRSIKTIG: Fyll inte ballongen i höftkärl utanför graftet.
6. Töm och avlägsna formningsballongen. Överför formningsballongen
till den kontralaterala ledaren och in i införingssystemet för det
kontralaterala iliakaliska graftbenet. För fram formningsballongen till
överlappningen med den kontralaterala lemmen och expandera den.
VAR FÖRSIKTIG: Bekräfta fullständig tömning av ballongen före
omplacering.
7. Dra tillbaka formningsballongen till det kontralaterala iliakaliska
graftbenets/kärlets distala fixeringsställe och expandera. (Figur 38)
VAR FÖRSIKTIG: Fyll inte ballongen i höftkärl utanför graftet.
8. Avlägsna formningsballongen och ersätt den med en angiografisk
kateter för att utföra slutligt angiogram.
9. Avlägsna eller byt ut alla styva ledare för att låta höftartärerna återta
sina naturliga lägen.
Slutligt angiogram
1. Placera den angiografiska katetern alldeles ovanför njurartärernas
nivå. Utför angiografi för att kontrollera att njurartärerna är öppna och
att det inte förekommer några endoläckage. Kontrollera att de inre
höftartärerna är öppna.
2. Bekräfta att det inte förekommer endoläckage eller veck och
kontrollera läget för de proximala röntgentäta markeringarna av guld.
Avlägsna hylsorna, ledarna och katetrarna.
OBS! Se avsnitt 1.6, Kompletterande komponenter, om endoläckage
eller andra problem observeras.
3. Reparera kärl och tillslut med kirurgisk standardrutin.
11 RIKTLINJER FÖR BILDFRAMSTÄLLNING OCH POSTOPERATIV
UPPFÖLJNING
11.1 Allmänt
Endovaskulära grafts långsiktiga prestanda och säkerhet har ännu inte
fastställts. Följaktligen måste livslång, regelbunden uppföljning utföras för
alla patienter, för att bedöma fortlöpande prestanda hos Zenith Fenestrated
AAA endovaskulärt graft. Patienter med speci ka kliniska fynd (t.ex.
endoläckage, förstorade aneurysm eller förändringar i det endovaskulära
graftets struktur eller läge) bör få ytterligare uppföljning.
Patienterna bör få rådgivning om vikten av att följa uppföljningsschemat,
både under det första året och vid de årliga intervallerna därefter.
Patienterna bör få veta att regelbunden och konsekvent uppföljning är en
kritisk del i att garantera den fortgående säkerheten och e ektiviteten vid
endovaskulär behandling av AAA.
Läkare bör utvärdera patienterna på individuell basis och ordinera
deras uppföljning i förhållande till varje individuell patients behov
och omständigheter. Rekommenderat bildframställningsschema
visas i tabell 11.1. Detta schema fortsätter att vara minimikravet för
patientuppföljning och bör bibehållas även i frånvaro av kliniska symtom
(t.ex. smärta, domning, svaghet). Patienter med speci ka kliniska fynd (t.ex.
endoläckage, förstorade aneurysm eller förändringar i stentgraftets struktur
eller läge) bör få uppföljning med tätare intervall.
Årlig uppföljning med bildframställning bör omfatta bukröntgen
och DT-undersökningar både med och utan kontrastmedel. Om
renala komplikationer eller andra faktorer förhindrar användning av
bildkontrastmedel kan bukröntgenbilder, DT utan kontrastmedel och
duplexultraljud användas.
• Kombinationen DT med kontrastmedel och utan kontrastmedel ger
information om förändringar i aneurysmets diameter, endoläckage,
öppenhet, slingrighet, fortskridande sjukdom, fixeringslängd och andra
morfologiska förändringar.
• Bukröntgen ger information om anordningens integritet (separation
mellan komponenter, stentfraktur och hullingseparation).
• Bildframställning med duplexultraljud kan ge information om
förändringar i aneurysmets diameter, endoläckage, öppenhet, slingrighet
och fortskridande sjukdom. Under dessa förhållanden bör en DT utan
kontrastmedel utföras för att användas tillsammans med ultraljudet.
Ultraljud kan vara en mindre pålitlig och mindre känslig diagnosmetod
jämfört med DT. Tabell 11.1 visar minimikraven för bildframställning i
samband med uppföljning för patienter med Zenith Fenestrated AAA
endovaskulärt graft. Patienter som behöver utökad uppföljning bör få
interimsutvärderingar.
DT (med kontrastmedel och utan
Angiogram
kontrastmedel)
X
X
1
1
X
X
2,3,4
X
2,3,4
X
2,4,5
X
2,4
X
2,4
165
Bukröntgenbilder
X
X
X
X