Leica BIOSYSTEMS Novocastra Mode D'emploi page 22

Kvalitetskontroll
Skillnader i vävnadsbehandling och tekniska metoder i användarens laboratorium kan ge stor variation i resultaten vilket kan göra det
nödvändigt att genomföra regelbundna interna kontroller utöver följande metoder.
Kontroller bör vara färska obduktions-/biopsi-/kirurgiprover som snarast möjligt formalinfixeras, bearbetas och paraffininbäddas på
samma sätt som patientprover.
Positiv Vävnadskontroll
Används för att ange korrekt förberedda vävnader och rätt färgningstekniker.
En positiv vävnadskontroll bör ingå i varje uppsättning av testförhållanden vid varje färgningskörning.
En vävnad med svag positiv färgning är mer lämplig för optimal kvalitetskontroll och för att upptäcka låga nivåer av reagensdegradering
än en vävnad med stark positiv färgning.
Hud rekommenderas som positiv kontrollvävnad.
Om den positiva vävnadskontrollen inte uppvisar positiv färgning bör resultat med testproverna anses vara ogiltiga.
Negativ Vävnadskontroll
Bör undersökas efter den positiva vävnadskontrollen för att fastställa specificiteten för märkningen av målantigenet med den primära
antikroppen.
Lilljärnan rekommenderades som negativ kontrollvävnad.
Alternativt ger ofta en mängd olika celltyper som finns i de flesta vävnadssnitt negativa kontrollområden men detta bör kontrolleras av
användaren.
Ospecifik färgning, om det förekommer, har ofta ett diffust utseende. Sporadisk färgning av bindväv kan också observeras i snitt från
överflödigt formalinfixerade vävnader. Använd intakta celler för tolkning av färgningsresultat. Nekrotiska eller degenererade celler färgar
ofta ospecifikt. Falskt positiva resultat kan uppstå p.g.a. icke-immunologisk bindning av proteiner eller substratreaktionsprodukter. De
3
kan också orsakas av endogena enzymer som pseudoperoxidas (erytrocyter), endogent peroxidas (cytokrom C) eller endogent biotin
(t.ex. lever, bröst, hjärna, njure) beroende på typ av immunfärgning som används. För att skilja endogen enzymaktivitet eller ospecifik
enzymbindning från specifik immunreaktivitet kan ytterligare patientvävnader färgas exklusivt med respektive substratkromogen
eller enzymkomplex (avidin-biotin, streptavidin, märkt polymer) och substrat-kromogen. Om specifik färgning sker i den negativa
vävnadskontrollen bör resultat med patientprover anses vara ogiltiga.
Negativ Reagenskontroll
Använd en ospecifik negativ reagenskontroll istället för den primära antikroppen med ett snitt från varje patientprov för att utvärdera
ospecifik färgning och tillåta bättre tolkning av specifik färgning på antigenområdet.
Patientvävnad
Undersök patientprover färgade med NCL-L-5D3 sist. Positiv färgningsintensitet bör utvärderas inom ramen för all ospecifik
bakgrundsfärgning av den negativa reagenskontrollen. Som vid alla immunhistokemiska tester betyder ett negativt resultat att antigenet
inte upptäcktes och inte att det inte förekom i de analyserade cellerna/vävnaderna. Använd vid behov en antikroppspanel för att
identifiera falskt negativa reaktioner.
Förväntade Resultat
Normal vävnad
Klon 5D3 detekterade cytokeratinerna 8 och 18 i cytoplasman för all enskiktat körtelepitel och övergångsepitel. Färgning iakttogs inte i
normal flerskiktat skivepitel från olika platser, bortsett från basalcellskiktet och ett flertal icke-epiteliala vävnader (totalt antal utvärderade
vävnader=158).
Tumörvävnader
Klon 5D3 färgade 25/33 adenokarcinom i kolon, 2/3 skvamösa cellkarcinom i matstrupen, 3/3 adenokarcinom i magen, 2/3
adenokarcinom i lunga, 2/3 adenokarcinom i pankreas, 3/3 låggradigt övergångskarcinom i urinblåsan, 1/2 papillära karcinom i
sköldkörteln, 3/3 invasiva, duktala karcinom i bröst, 2/3 skvamösa cellkarcinom i livmoderhalsen, 2/2 adenokarcinom i prostata och
5/5 adenokarcinom i blåsan. Ingen färgning sågs i 0/3 astrocytom och 0/3 klarcellskarcinom i njure (totalt antal onormala fall som
utvärderades = 69).
NCL-L-5D3 rekommenderas för detektering av humant cytokeratin 8- och 18-proteiner i normala och neoplastiska vävnader,
som tillägg till konventionell histopatologi med användning av icke-immunologiska histokemiska färger.
Allmänna Begränsningar
Immunhistokemi är en diagnostisk process i flera steg som kräver specialiserad utbildning i urvalet av lämpliga reagens, val av vävnad,
fixering och bearbetning, förberedelse av IHC-objektglaset samt tolkning av färgningsresultaten.
Vävnadsfärgning påverkas av hantering och bearbetning av vävnaden före färgningen. Felaktig fixering, nedfrysning, upptining,
tvättning, torkning, uppvärmning, snittning eller kontaminering av andra vävnader eller vätskor kan framställa artefakter, infångande av
antikroppar eller falskt negativa resultat. Motsägelsefulla resultat kan bero på variationer av fixerings- och inbäddningsmetoder eller på
naturliga oregelbundenheter i vävnaden.
Överflödig eller ofullständig kontrastfägning kan försvåra en korrekt tolkning av resultatet.
Den kliniska tolkningen av all färgning eller dess frånvaro bör kompletteras med morfologiska undersökningar som använder korrekta
kontroller och utvärderas av kvalificerad patolog inom ramen för patientens kliniska anamnes och andra diagnostiska tester.
Antikroppar från Leica Biosystems Newcastle Ltd är till för användning så som anges på antingen frysta eller paraffininbäddade snitt
med specifika fixeringskrav. Oväntat antigenuttryck kan ske, speciellt i neoplasmer. Morfologisk analys och utvärdering av lämpliga
kontroller måste ingå i den kliniska tolkningen av alla färgade vävnadssnitt.
5D3-L-CE
Page 21
2
4