Table des Matières
Publicité
FI
Saunan peruslämmön ollessa +50...+60 °C sau-
nomisen voi aloittaa. Mikäli saunan peruslämpö on
kovin alhainen, aiheutuu siitä kylmien, massiivisten
seinäpintojen kostuminen.
Kylpijän tulee heittää löylyvettä pienellä kipolla (n.
2 dl) tunnustellen lisääntyneen kosteuden vaikutusta
ihollaan. Kosteaa ilmaa on helppo hengittää ja iho
alkaa hikoilemaan. Liian korkea kuumuus ja kosteus-
pitoisuus tuntuvat epämiellyttävältä.
Kiukaalle ei saa heittää tai kaataa kerralla suurem-
paa määrää vettä, sillä liiallinen vesimäärä saattaa
höyrystyessään lentää kiehuvan kuumana kylpijöi-
den päälle!
Varo myös heittämästä löylyä silloin, kun joku on
kiukaan läheisyydessä, sillä kuuma höyry saattaa
aiheuttaa palovamman!
Huom! Löylyvesi jäähdyttää kiviä ja jos löylyvettä
heitetään kiukaan kivitilan etureunaan, missä läm-
pötilaa tunnusteleva anturikin sijaitsee, saattaa se
saada aikaan lämpötilanäytön lukeman voimakkaan
laskemisen. Näytön lukema alkaa kuitenkin nousta
kohti asetettua lämpötilaa, kunhan lämpö tasaantuu
kivitilassa.
Pitkäaikainen oleskelu kuumassa saunassa aihe-
uttaa kehon lämpötilan kohoamisen, mikä saattaa
olla vaarallista.
1.7.1. Löylyvesi
Löylyvetenä tulee käyttää vettä, joka täyttää talo-
usvedelle annetut laatuvaatimukset. Veden laatuun
oleellisesti vaikuttavia tekijöitä ovat:
humuspitoisuus (väri, maku, saostumat); suosi-
•
tus alle 12 mg/l.
rautapitoisuus (väri, haju, maku, saostumat);
•
suositus alle 0,2 mg/l.
kovuus; tärkeimmät aineet ovat mangaani (Mn)
•
ja kalsium (Ca) eli kalkki, suositus mangaanille
alle 0,05 mg/l ja kalsiumille alle 100 mg/l.
Kalkkisesta löylyvedestä jää vaalea tahnamainen
kerros kiukaan kiviin ja metallipinnoille. Kivien kalk-
keutuminen heikentää löylyominaisuuksia.
Rautapitoisesta vedestä jää kiukaan pintaan ja vas-
tuksiin ruosteinen kerros, joka aiheuttaa syöpymistä.
Humus- ja klooripitoisen veden sekä meriveden
käyttö on kielletty.
Löylyvedessä voi käyttää ainoastaan löylyveteen
tarkoitettuja hajusteita. Noudata pakkauksen anta-
mia ohjeita!
1.7.2. Saunahuoneen lämpötila ja kosteus
Ilman lämpötilan ja kosteuden mittaamiseen on saa-
tavana mittareita, jotka soveltuvat saunakäyttöön.
Koska jokainen ihminen kokee löylyn vaikutuksen eri
tavalla, ei voida antaa tarkkoja saunomislämpötiloja
tai kosteusprosentteja, jotka olisivat yleispäteviä
– sisäinen tunne on kylpijän paras mittari.
Saunahuoneeseen tulee järjestää asianmukainen
ilmanvaihto, sillä saunan ilman tulee olla hapekasta
ja helposti hengitettävää. Katso kohta 2.4. "Sauna-
huoneen ilmanvaihto" .
Ihmiset kokevat saunomisen terveelliseksi ja vir-
kistäväksi. Sauna puhdistaa, lämmittää, rentouttaa,
rauhoittaa, lievittää ahdistusta ja antaa rauhallisena
paikkana mahdollisuuden mietiskelyyn.
1.8. Saunomisen lopettaminen
Saunomisen lopuksi tulee varmistua siitä, että kiu-
kaan kivet ovat kuivat ja täysi teho "HI" ei ole enää
SV
stenarna.
Du kan börja bada när bastuns grundtemperatur
är +50...+60 °C. Om bastuns grundtemperatur är
alltför låg blir kalla och massiva väggytor fuktiga.
Kasta lite bad åt gången med en liten skopa (ca
2 dl) och känn efter hur fuktigheten påverkar dig.
Det är lätt att andas i fuktig luft och huden börjar
svettas. En alltför hög temperatur och fukthalt kan
kännas obehaglig.
Du får inte kasta mer än 2 dl vatten åt gången. Vid
större vattenmängder utvecklas alltför stora mäng-
der kokhet ånga som kan välla upp och förorsaka
brandskador!
Kasta inte heller bad när någon är i närheten av
aggregatet, eftersom den heta ångan kan orsaka
brännskador.
Obs! Om vatten hälls över och kyler av de stenar
som ligger i stenmagasinens framkant kan det or-
saka ett markant fall i den temperatur som visas i
teckenfönstret eftersom även termoelementsensorn
är placerad i framkanten. Detta värde kommer dock
att stiga och närma sig den förinställda temperaturen
i takt med att värmen sprider sig över stenarna.
Långvarigt badande i en het bastu höjer kropps-
temperaturen och kan vara farligt.
1.7.1. Vattenkvalitet
Vattnet som kastas på bastustenarna skall uppfylla
kvalitetskraven på bruksvatten. De faktorer som
främst påverkar vattenkvaliteten är följande:
humushalten (färg, smak, avlagringar); rekom-
•
mendation under 12 mg/l.
järnhalt (färg, lukt, smak, avlagringar); rekom-
•
mendation under 0,2 mg/l.
hårdhet; viktigaste ämnen är mangan (Mn) och
•
kalcium (Ca), d.v.s. kalk; rekommendation för
mangan 0,05 mg/l och för kalcium under 100 mg/l.
Kalkhaltigt vatten lämnar en ljus, krämig avlagring
på bastustenar och metallytor. Förkalkning försämrar
bastuns egenskaper.
Järnhaltigt vatten lämnar en avlagring av rost på
stenarna och motstånden, vilket orsakar korrosion.
Det är förbjudet att använda humus- och klorhal-
tigt vatten samt havsvatten.
Endast doftämnen som är avsedda för bastubad-
vatten får användas. Följ förpackningens anvisning-
ar.
1.7.2. Temperatur och luftfuktighet
För mätning av temperatur och luftfuktighet finns
separata mätare som lämpar sig för bruk i bastur.
Eftersom var och en upplever bastun och effekterna
av att kasta bad på sitt eget individuella sätt, kan
ingen exakt och allmängiltig "optimal" badtempera-
tur och luftfuktighet anges – badarens välbefinnande
är den bästa mätaren.
Ventilationen i bastun bör vara väl ordnad. Luften i
bastun skall vara syrerik och lätt att andas. Se punkt
2.4. "Ventilation" .
Ett bastubad känns hälsosamt och uppfriskande.
Bastun gör dig ren, varm, avslappnad och lugn och
är en utmärkt plats för stilla funderingar och kon-
templation.
1.8. Avslutning av ett bastubad
Se till, vid avslutningen av ett bastubad, att aggre-
gatets stenar är torra och att full effekt "HI" inte är
11
Publicité
Table des Matières
