parkell DIGITEST 3 Mode D'emploi page 70

• För in tandsonden i den öppna änden på strömen-
heten (bild 13). Applicera en liten mängd tandkräm
på metallspetsen för att förbättra lednings-
förmågan och kontakten mellan tanden och
sonden.
Bild 13
• Ytor av metall eller keramer kan inte användas
som beröringspunkter för tandsonderna. För att
kunna sensibilitetstesta tänderna måste de ha så
mycket exponerad emalj eller dentin att sonden
kan få kontakt utan att röra vid gingivan eller
någon tandersättning av metall. I vissa fall kan
det innebära att en precisionssond (medföljer)
måste användas.
SENSIBILITETSTEST MED
DIGITEST 3 PULPATESTARE
1. För att aktivera enheten
trycker du och håller nere
startknappen (bild 14) i en
halv sekund innan du släp-
per upp den. När knap-
pen är nedtryckt kommer
displayen att visa: en rad
med horisontella streck när stimuleringshas-
tigheten är inställd på "LÅNGSAM"; två rader
vid inställningen "MEDIUM" och tre rader vid
inställningen "SNABB" (bild 15).
2. Om den önskade stimuleringshastigheten
visades kan du påbörja sensibilitetstestet enligt
beskrivningen i steg 4.
3. Om du vill ändra inställningen på stimuler-
ingshastigheten trycker du ner knappen igen
och inställningen ändras när knappen släpps.
OBSERVERA: Enheten kommer att komma
ihåg den sist inställda stimuleringshas‑
tigheten även när enheten stängs av.
4. Placera tandsondens tandkrämstäckta spets
mitt på tandens labial- eller lingualyta. Undvik
mjukvävnad och tandersättningar såsom kronor
och amalgam- eller kompositfyllningar.
5. När du trycker ned knappen och håller den
nedtryckt ökar siffervärdet på displayen. Det visar
att en varsam stimulering automatiskt applicerats
på tanden. När patienten känner av stimuleringen
ska hen släppa metalldelen på jordklämman. Då
avbryts testet omedelbart. Siffran på displayen
blir kvar i cirka 14 sekunder så att den kan anteck-
nas. Enheten stängs därefter av automatiskt.
Bild 15
LÅNGSAM
Bild 14
MEDIUM
70
6. Max-värdet för stimuleringen är 64. Även om det
inte blir något svar från tandnerven vid den här
nivån kan tanden vara vital. Ingen sensibilitets-
reaktion vid den här nivån kan betyda att tanden
inte är responsiv vid testtillfället, eventuellt på
grund av trauma. Då det är känt att tänder kan
återhämta sig från traumaskador många dagar
efter att de har svarat negativt på sensibilitetstest,
är en uppföljande kontrolltest alltid indicerad efter
alla initiala sensibilitetstest. Om det här resultatet
kvarstår under flera besök kan man skäligen anta
att tanden är avital. Antagandet bör emellertid
bekräftas med någon annan accepterad endo-
dontisk testmetod.
7. För att bekräfta diagnosen kan en motsvarande
kontrolltand i samma tandbåge testas. Testa
molarer mot molarer, premolarer mot premolarer,
kuspider mot kuspider och incisiver mot incisiver.
Om detta inte är möjligt på grund av att tänder
saknas, är rotbehandlade eller har heltäckande
tandersättningar kan en motsvarande tand i den
motstående tandbågen användas.
KLINISKA OBSERVATIONER
• Det är inte möjligt att skapa en "tabell med normala
värden" för sensibilitetstester EFTERSOM DET
INTE FINNS NÅGOT "NORMALT" ATT REFER-
ERA TILL VID PULPATESTER. Tandläkaren bör
istället utföra förnyade jämförelser mellan testtan-
den och kontrolltanden vid efterföljande patient-
besök och observera hur och om värdena ändras
med tiden. Genom att använda elektriska sensibi-
litetstester i kombination med all tillgänglig diag-
nostisk information är det ofta möjligt att förutsäga
i vilken riktning tandens sensibilitet är på väg. Det
gör det möjligt för tandläkaren att ta informerade
beslut avseende om endodontisk behandling ska
påbörjas eller om det är klokare att avvakta.
• Det finns generella anatomiska trender när det
gäller värden vid sensibilitetstester. Posteriora
tänder kräver högre stimulering än anteriora
tänder, troligen beroende på att de posteriora
tändernas emalj- och dentinskikt är tjockare.
Emalj kräver högre stimulering än dentin och
cement på grund av den högre procentandelen
av ickeledande material och lägre procentan-
delen vatten. Liknande tänder på andra sidan i
samma tandbåge har liknande tröskelvärden för
stimuleringen.
• Tröskelvärden för stimulering kan också påverkas
av faktorer som ålder, kön, patientens smärtan-
amnes, förträngd pulpakammare, trauma, patologi
samt användning av receptfria och receptbelagda
läkemedel eller bruk av otillåtna droger.
SNABB