Publicité
FI
Perustukset
Tärkein tekijä onnistuneelle pys-
tytykselle on hyvin tehty perustus.
Perustustapoja on monia, ja perus-
tukset tulee tehdä perustusolo-
suhteiden mukaan. Suositeltavaa
on käyttää asiantuntijaa apuna
perustustapaa valittaessa ja suunni-
teltaessa. Perustuksista tulee tehdä
erillinen suunnitelma tarvittaessa.
Pohjan tulee olla hyvin tasoitettu,
vaakasuora, routimaton, painumaton
ja riittävän kantava. Perustuksen
ja rakennuksen pitää pysyä vaa-
kasuorassa myös rakennuksen
pystyttämisen jälkeen. Perustusta
tehtäessä on varmistettava, että
perustus yltää routarajan alapuolelle,
tai vaihtoehtoisesti on käytettävä
esimerkiksi routasuojalevyjä routimi-
sen estämiseksi.
Perustustavasta riippumatta ala-
pohjan ja lattiarakenteiden riittävä
tuulettuminen on ensiarvoisen
tärkeää rakennuksen pitkäikäisyyden
kannalta. Alapohjan tuulettuminen
on helpointa varmistaa käyttämällä
pilariperustusta. Rakennuksen tulee
olla maasta irti vähintään 20 cm
(tarvittaessa enemmän, riippuen olo-
suhteista), ja lisäksi on varmistettava,
että esimerkiksi rakennuksen lähellä
oleva kasvillisuus ei estä alapohjan
tuulettumista.
Pilariperustusta käytettäessä perus-
tuspuiden max. tukivälit (pilareiden
väli):
- Perustuspuu 48x98 mm
-> tukiväli max. 150 cm
- Perustuspuu 36x60 mm
-> tukiväli max. 80 cm
- Perustuspuu 36x60 mm
lappeellaan -> tukiväli max. 60 cm
Rakennus voidaan perustaa myös
esimerkiksi betonilaattaperus-
tukselle, kun perustustyö tehdään
asianmukaisesti ja huolehditaan, että
maakosteus ei pääse nousemaan
perustuksiin (kapillaarikatko) ja että
betonilaatan ja alapohjan välinen tila
tuulettuu kunnolla.
Tarvittaessa kysy neuvoa asian-
tuntijalta tai teetä perustukset alan
ammattilaisella.
Perustuspuut kiinnitetään perustuk-
siin esimerkiksi kulmaraudoilla (ei
sisälly toimitukseen). Perustusten ja
perustuspuiden väliin on hyvä laittaa
kattohuopakaistale tai muu eriste (ei
sisälly toimitukseen) katkaisemaan
kosteuden nousu perustuksista
puuhun.
16
SV
Grund
Den viktigaste faktorn för ett bra
slutresultat är en välgjord grund.
Det finns många grundläggnings-
metoder, och fundament bör göras
enligt grundläggningsförhållandena.
Det rekommenderas att använda en
expert för hjälp när man väljer och
planerar grundmetoden. En separat
grundplan skall göras vid behov.
Grunden ska vara väl utjämnt,
horisontellt, frostfritt och tillräckligt
bärande. Grunden och byggnaden
ska förbli horisontella även efter att
byggnaden är uppförd. När man gör
grunden ska man se till att grunden
når under frostnivån, eller alternativt
ska man använda till exempel frost-
skyddsplåtar för att förhindra frost.
Oavsett grundläggningsmetod är
tillräcklig ventilation av underlag
och bjälklag av största vikt för
byggnadens livslängd. Det är lättast
att säkerställa ventilationen av golv-
konstruktion genom att använda
ett plintfundament. Byggnaden ska
vara minst 20 cm från marken (mer
vid behov, beroende på förhållan-
dena), och det ska också säkerställas
att till exempel växtlighet nära
byggnaden inte hindrar ventilation
av bjälklaget och golvet.
Vid användning av ett plintfunda-
ment får max. stödintervall (plintav-
stånd) vara:
- Fundamentbalk 48x98 mm
-> stödintervall max. 150 cm
- Fundamentbalk 36x60 mm
-> stödintervall max. 80 cm
- Fundamentbalk 36x60 mm med
flatsidan nedåt
-> stödintervall max. 60 cm
Byggnaden kan även grundläggas
på exempelvis betongplatta när
grundarbetet är ordentligt utfört
och man ser till att fukt från marken
inte kommer in i grunden (kapillär-
barriär) och att utrymmet mellan
betongplattan och golvkonstruktio-
nen är ordentligt ventilerat.
Fråga vid behov en expert om råd
eller låt ett proffs lägga grunden.
Fäst grundbalkarna i fundamentet
med till exempel vinkeljärn (ingår
inte i leveransen). Det är värt att
lägga till takfiltsremsor eller något
annat isoleringsmaterial (ingår inte
i leveransen) mellan grundbalkarna
och grunden för att hålla fukten
borta från träet.
ID 11800, Versio 2, Pvm 4/2/2024, Lillevilla 588
NO
Fundament
Den viktigste faktoren for et godt
sluttresultat er et godt laget funda-
ment. Det er mange fundamente-
ringsmetoder, og fundamentering
bør lages i henhold til fundamen-
teringsforholdene. Det anbefales
å bruke en ekspert for hjelp når du
velger og planlegger den grunnleg-
gende metoden. Det skal ved behov
lages egen grunnplan.
Fundamentet skal være godt
planert, horisontalt, frostfritt og
tilstrekkelig bærende. Fundament
og bygg skal stå vannrett også etter
at bygget er oppført. Når du lager
fundamentet må du sørge for at
fundamentet når under frostnivå,
eller alternativt må du bruke for
eksempel frostsikringsplater for å
hindre frost.
Uavhengig av fundamenterings-
metode er tilstrekkelig ventilasjon
av underlag og bjelkelag av største
betydning for byggets levetid. Det er
lettest å sikre ventilasjon av gulv-
konstruksjon ved å bruke et punkt-
fundament. Bygget skal være minst
20 cm fra bakken (mer om nød-
vendig, avhengig av forholdene), og
det skal også sikres at for eksempel
vegetasjon nær bygget ikke hindrer
utlufting av bjelkelag og gulv.
Ved bruk av punktfundament, maks.
støtteintervall (punktavstand) være:
- Fundamentbjelke 48x98 mm
-> støtteintervall maks. 150 cm
- Fundamentbjelke 36x60 mm
-> støtteintervall maks. 80 cm
- Fundamentbjelke 36x60 mm med
flat side ned -> støtteintervall
maks. 60 cm
Bygget kan også fundamenteres på
for eksempel en betongplate når
grunnarbeidet er forsvarlig utført
og det er sikret at fukt fra grunnen
ikke kommer inn i fundamentet
(kapillærbarriere) og at rommet
mellom betongplaten og gulvstruk-
turen er skikkelig ventilert.
Spør eventuelt en ekspert om
råd eller la en professionel legge
grunnlaget.
Fest grunnbjelkene i fundamentet
med f.eks. vinkeljern (følger ikke
med i leveransen). Grunnbjelkene er
grunnbehandlet, men det er likevel
verdt å legge inn takfeltremser eller
annet isolerende materiale (følger
ikke med i leveransen) mellom
grunnbjelkene og grunnen for å
holde fuktighet borte fra treverket.
Publicité
