SV
ANSLUTNING OCH FÖRBEREDELSE AV SVETSUTRUSTNINGEN FÖR SVETSN-
stycket som ska svetsas. Skyddande gas skyddar elbågen och
gjutmetall mot atmosfären.
6.0
ANSLUTNING OCH FÖRBEREDELSE AV
SVETSUTRUSTNINGEN FÖR SVETSNING.
ANSLUT ALLA SVETSTILLBEHÖREN PÅ RÄTT SÄTT FÖR
ATT UNDVIKA EFFEKTFÖRLUSTER ELLER LÄCKNING AV
FARLIGA GASER.
FÖLJ NOGGRANT SÄKERHETSFÖRESKRIFTERNA.
OBS! JUSTERA INTE STRÖMSTÄLLARE MEDAN SVETSNIN-
GEN PÅGÅR FÖR ATT UNDVIKA SKADOR PÅ UTRUSTNIN-
GEN.
KONTROLLERA ATT GASEN LÖSAS UT UR DYSAN OCH
JUSTERA UTSTRÖMNINGEN MED HJÄLP AV TRYCKRE-
DUCERINGSVENTIL.
VARNING! SKÄRM GASUTSTRÖMNINGEN OM ARBETET UT-
FÖRAS I VENTILERAT ELLER UTOMHUS-UTRYMME;
SVETSNING KAN BLI OSKYDDAD PÅ GRUND AV DISPER-
SION AV SKYDDANDE ÄDELGASER
6.1
SVETSNING
1.
Öppna gasbehållaren och regulera gasutloppströmning efter
behov. Pass in återledarfästet till arbetsstycket på en del som
är fri från färg, plast och rost.
2.
Välj svetsström med hjälp av väljare (ref. 4 - Figur 1 Sid. 4.);
kom ihåg att ju större svetstjockleken, desto mer kraft be-
hövs. Den första inställningen av ställare är anpassad för den
minimala svetstjockleken. Dessutom, kom ihåg att varje in-
ställning utmärkas av en specifik trådmatningshastighet vil-
ken väljas med hjälp av justeringsvred (ref. D - Figur 1 Sid.
4.).
FÖR OPTIMAL SVETSNING HÅLL BRÄNNAREN I SAMMA
RIKTNING SOM TRÅDMATNING, SÅ SOM PÅ BILDEN.
6.2
KOLSTÅLSVETSNING
För MIG-svetsning fortsätt enligt följande:
1.
1. Använd en binär skyddande gas (vanligtvis AR/CO2
blandning med blandningsförhållande från 75-80 % Argon
och från 20-25 % CO2), eller ternära blandningar så som AR/
CO2/O2. Dessa gaser bjuder svetsvärme och homogen och
kompakt svetssträng, fastän inträngningen är svag. An-
FEL
OJÄMN NIVÅ
ÖVERTJOCKLEK
UTSEENDE
ORSAK OCH ÅTGÄRDER
- Dålig beredning
- Utjämna kanter och håll under punktsvetsning
- Ingen utgångsspänning eller svetshastighet för låg.
- Felaktig brännarlutning.
- Tråddiameter för stor.
vändning av kolsyra (MAG) som skyddande gas uppnår en
tunn och väl genomträngd påsvets, men gasens jonisering
kan försämra elbågens stabilitet.
2.
Använd trådmatning av samma kvalitet som är kvaliteten av
svetsstål. Använd alltid en kvalitetstråd; svetsning med rosti-
ga trådar kan förorsaka svetsdefekter. I allmänheten an-
vändbar strömskala för trådanvändning är följande:
- Ø tråd mm x 100 = minimum ampere
- Ø tråd mm x 200 = maximum ampere
Exampel: Ø tråd 1.2 mm= minimum 120 ampere / maximum
240 ampere.
3.
Svetsa inte delar med rost, olja eller smörja på.
4.
Använd brännare enligt svetsströmspecifikation.
5.
Kontrollera regelbundet att underlägg på återledarfästen är
inte skadad och att svetskablar (brännare och jord) är inte
klippade eller brända, vilket kunde minska effektiviteten.
6.3
ROSTFRITT STÅL SVETSNING
MIG-svetsning av 300-serie (austenitisk) rostfritt stål måste utför-
as med en skyddande gas som har en hög argonvolym och ett litet
procenttal av O2 för att stabilisera bågen. Den oftast tillämpade
blandningen är AR/O2 98/2.
- Använd aldrig CO2 eller AR/CO2 blandningar.
- Berör aldrig tråden.
Tillsatsmaterialet som används måste vara av bättre kvalitet än
basmaterialet och svetszonen måste vara absolut ren.
6.4
ALUMINIUMSVETSNING
För MIG-svetsning av aluminium använd följande:
1.
100 % Argon som skyddande gas.
2.
Fyllnadstråd med sammansättning anpassad till svetsbas-
materialet. För att svetsa ALUMAN och ANTICORODAL an-
vänd 3-5 % kiseltråd. För att svetsa PERALUMAN och
ERGAL använd 5 % magnesiumtråd.
3.
Använd brännare som är bestämmd för aluminiumsvetsning.
6.5
PUNKTSVETSNING
Den här typen av svetsning tillämpas för punktsvetsning av två
överlappande plåtar och kräver användning av en speciell gasdy-
sa.
Montera in gasdysan för punktsvetsning, tryck den mot stycket
som ska svetsas. Tryck på brännarknappen; observera att det kan
hända att svetsmaskinen lösgör sig från stycket. Denna tidsperiod
är inställd av TIMER regulatorn (ref. A - Figur 1 Sid. 4.) och måste
justeras beroende av materialets tjocklek.
7.0
SVETSNINGSFEL VID MIG-SVETSNING
KLASSIFICERING AV FEL OCH DERAS BESKRIVNING
MIG-svetsar kan ha olika defekter och det är viktigt att identifiera
dem. Sådana fel skiljer sig inte i form eller karaktär från dessa
som förekommer vid manuell bågsvetsning med belagda elektro-
der. Skillnaden mellan de två metoderna består oftast i defektfrek-
vensen: porositet, till exempel, är vanligare vid MIG-svetsningen
och slaggen förekommer bara vid svetsningen med belagda elek-
troder.
Orsaker och förebyggande av fel är också ganska annorlunda.
Den följande tabellen visar olika fel.
5 SV