Jord, vilken har spritts ut eller nyligen fyllts, basskikt och fyllnadsskikt får mindre hålrum eller luftfickor om de inte packas, vilket leder till
att ett eller fler problem uppkommer.
1. Allt eftersom trafik går tvärs över ytan på ett opackat område, komprimeras materialet. Detta leder till sättningar i toppskiktet allt
eftersom materialet fyller hålrummen.
2. En liknande situation inträffar med statisk belastning på opackade underlag. Belastningen (t.ex. en byggnad) sjunker.
3. Material med hålrum är mer mottagliga för genomsippring av vatten, vilket leder till erosion.
Vatteninträngning kan dessutom orsaka att jorden expanderar vid frystemperaturer och drar ihop sig under torra perioder.
Expansion och ihopdragning är en betydande orsak till skador på byggnaders fundament vilket normalt leder till att strukturen
behöver stöttas under.
Packning ökar materialets densitet och därigenom ökas dess belastningsförmåga. Reducerar lufthål och därigenom reduceras risken
för sättningar, expansion och ihopdragning, på grund av inträngande vatten.
Olika metoder har förr använts för att definiera packningsbehovet för olika tillämpningar. Faktorer att ta med i beräkningen är,
materialets egenskaper, lagrets tjocklek, tillämpat tryck, vibration och antalet passeringar. En större insikt i hur man packar har lett till
att nya packningsspecifikationer har införts. De senaste specifikationerna är en del av U.K.'s NRSWA (New Roads & Street Works Act).
Väg & vattenbyggnadsingengörer har nu antagit dessa specifikationer för att säkerställa bättre packning för allt arbete på plats.
Tillämpningar/material faller under tre kategorier:
1. Kohesionsjord (mindre än 20% granulerad) t.ex. lera, slam & kraftig jord.
2. Granulerade material (mer än 20% granulerad) t.ex. hårda underlag, sand & lätt jord.
3. Bituminösa material t.ex. asfalt (grovasfalt), kalla lager (bitumenemulsionsprodukter).
Anledningar för packning
Packningsspecifikationer
Tillämpningar
119
S
S
S