nom en långvarig kemisk process. Alla fibrer
har hårda, mörka linjer på den släta, glän-
sande ytan. Fibrerna skrynklas efter torkning.
Lägg märke till likheterna och skillnaderna.
9.3. Saltvattenräkor
Tillbehör:
1. Räkrom (bild 2, 25d)
2. Havssalt (bild 2, 25c)
3. Kläckningsanläggning för räkor (bild 2, 23)
4. Jäst (bild 2, 25a)
FÖRSIKTIGHET!
Räkrommen och räkorna är
inte ätliga!
9.3.1. Saltvattenräkans livscykel
Saltvattenräkan eller "artemia salina", som
är det vetenskapliga namnet, genomgår en
ovanlig och intressant livscykel. Äggen som
produceras av honorna kläcks ut utan att nå-
gonsin ha befruktats av en hanräka. Räkorna
som kläcks ur dessa ägg är honor allihop.
Under ovanliga omständigheter, t.ex. när träs-
ket torkar ut, kan det komma ut hanräkor ur
äggen. Dessa hanräkor befruktar honornas
ägg och efter denna parning bildas särskilda
ägg. Dessa ägg, så kallade "vinterägg", har
ett tjockt skal som skyddar ägget. Vinteräg-
gen är mycket motståndskraftiga och överle-
ver till och med när träsket eller sjön torkar
102
ut, en omständighet som tar död på hela räk-
populationen. Äggen kan dock förbli i ett "so-
vande" tillstånd i fem till tio år. Äggen kläcks
när de rätta miljöförhållandena har återställts.
De medlevererade äggen (bild 2, 25d) är av
denna beskaffenhet.
9.3.2. Utkläckning av saltvattenräkor
För att kläcka ut räkorna är det nödvändigt att
först tillverka en saltvattenlösning som mot-
svarar räkans levnadsvillkor. Häll en halv liter
regn- eller kranvatten i en behållare. Det här
vattnet låter du stå i ungefär trettio timmar. Ef-
tersom vattnet dunstar bort under tidens gång
rekommenderas att dessutom fylla en andra
behållare med vatten och låta det stå i tret-
tiosex timmar. Efter det att vattnet har stått
den tiden, häller du hälften av det bifogade
havssaltet (bild 2, 25c) i behållaren och rör
om tills saltet har löst upp sig helt. Häll lite av
det havsvatten som har tillverkats på det sät-
tet i kläckningsanläggningen (bild 2, 23). Nu
lägger du i några ägg och stänger locket. Ställ
kläckningsanläggningen på en ljus plats, men
undvik att utsätta behållaren för direkt solljus.
Temperaturen bör vara ca 25°C. Vid denna
temperatur kryper räkorna fram efter ungefär
två till tre dagar. Om vatten dunstar bort ur
behållaren under den tiden, fyller du på nytt
vatten från den andra behållaren.
9.3.3. Saltvattenräkan under mikroskopet
Djuret som kryper ur ägget är känt under
namnet "naupliuslarv". Med hjälp av pipetten
(bild 2, 22a) lägger du några av dessa larver
på ett objektglas och gör dina granskningar.
Larverna kommer att röra sig genom saltvat-
tenlösningen med hjälp av sina hårliknande
utväxter. Ta ut några larver ur behållaren varje
dag och granska dem under mikroskopet.
Om du granskar larverna dagligen med hjälp
av MikrOkular och sparar de skapade bilder-
na, så får du en komplett bilddokumentation
av saltvattenräkans livscykel. Du kan också ta
av det övre locket på kläckningsanläggningen
och sätta hela anläggningen på mikroskop-
bordet. Beroende på rumstemperaturen kom-
mer larverna att vara fullt mogna inom sex till
tio veckor. Snart kommer du att ha odlat en
hel generation av saltvattenräkor, som hela
tiden förökar sig.
9.3.4. Matning av dina saltvattenräkor
För att hålla saltvattenräkorna vid liv måste du
mata dem då och då. Detta måste ske med
omsorg, eftersom vattnet ruttnar och vår räk-
population förgiftas om den matas för mycket.
Det bästa är att mata med torr jäst i pulverform
(bild 2, 25a). Ge räkorna lite av denna jäst
varannan dag. Om vattnet i kläckningsanlägg-
ningen blir mörkt, är det ett tecken på att det
ruttnar. Ta i så fall genast ut räkorna ur vattnet
och sätt in dem i en färsk saltvattenlösning.