Bresser BIOLUX NV Mode D'emploi page 101

8.2. Tunna preparatsnitt
Enligt beskrivningen ovan ska så tunna snitt
som möjligt göras från objektet. För bästa
möjliga resultat behöver vi t.ex. vax eller paraf-
fin. Om ditt mikroskopset inte innehåller det-
ta, kan du helt enkelt -använda ett stearinljus.
Vaxet placeras i en behållare och värms över
en öppen låga. Doppa nu objektet upprepade
gånger i det flytande vaxet. Låt vaxet hårdna.
Skär sedan mycket tunna snitt i objektet, som
omges av vax, med en MicroCut (fig. 2, 24)
eller kniv/skalpell.
FARA!
Var ytterst försiktig när du
handskas med knivar/skal-
peller eller med MicroCut!
På grund av deras skarpkan-
tade ytor finns ökad risk för
skada!
Lägg snitten på en glasobjekthållare och täck
över med ett täckglas.
8.3. Skapa ett eget preparat
Lägg objektet som ska observeras på en gla-
sobjekthållare och -droppa en droppe destil-
lerat vatten på objektet (fig. 8) med en pipett
(fig. 8, 22a).
Placera ett täckglas (finns i välsorterade hob-
bybutiker) lodrätt på vattendroppens kant, så
att vattnet löper längs täckglasets kant (fig.
9). Sänk nu långsamt ned täckglaset på vat-
tendroppen.
TIPS:
i
Det medlevererade ämnet
„Gum Media" (bild 2, 25b)
används för att framställa
permanenta preparat. Tillsätt
detta istället för destillerat vat-
ten. „Gum Media" härdar, så
att objektet stannar kvar på
objektglaset.
9. Experiment
När du lärt känna mikroskopets olika delar
kan genomföra följande experiment och stu-
dera resultaten med ditt mikroskop.
9.1. Tidningstryck
Objekt:
1. en bit papper från en dagstidning med en
bild och några bokstäver
2. en liknande pappersbit från en tidsskrift
För att kunna observera bokstäverna och bil-
derna, skapa tidsbegränsade preparat från
objekten. Ställ in den lägsta förstoringen på
mikroskopet och använd preparatet med
dagstidningen. Bokstäverna ser slitna ut och
brutna i kanterna, eftersom dagstidningen
trycks på rått papper av sämre kvalitet. Bok-
stäverna i tidsskriften ser slätare och mer
fullständiga ut. Bilden i tidningen består av
många små punkter, som verkar något smut-
siga. Bildpunkterna (rasterpunkter) i tids-
skriftsbilden är mycket skarpa.
9.2. Textilfiber
Objekt och tillbehör:
1. trådar från olika textiler: bomull, lin, ull, si-
den, konstsiden, nylon osv.
2. två nålar
Varje tråd läggs på en glasobjekthållare och
delas upp med hjälp av de två nålarna. Fib-
rerna fuktas sedan och täcks över med ett
täckglas. Mikroskopet ställs in på låg försto-
ring. Bomullsfibrer har sitt ursprung från växt-
riket och ser ut som platta, vridna band under
mikroskopet. Fibrerna vid kanterna är tjock-
are och rundare än i mitten. Bomullsfibrer är
i grunden långa, sammanfallna rör. Linfibrer
har också sitt ursprung från växtriket, de är
runda och raka. Fibrerna glänser som siden
och har otaliga uppsvällningar på fiberrören.
Siden kommer från djurriket och består av
massiva fibrer med liten diameter, i motsats till
de ihåliga fibrerna från växtriket. Varje fiber är
slät och jämn och ser ut som små glasstavar.
Ullfibrer kommer också från djurriket, ytan
består av överlappande hylsor, som verkar
brutna och vågformade. Om möjligt, jämför
ullfibrer från olika väverier. Lägg märke till hur
olika fibrerna ser ut. Experter kan därigenom
DE
GB
FR
NL
IT
ES
PT
FI
SE
SI
HU
SK
CZ
PL
RO
101